Det enda som är säkert

Det enda som är säkert är att allt förändras. ~ Herakleitos

Är det sant för dig?

…

Jag går tillbaka inom mig, tillbaka till andra rum och upplevelser. Tillbaka till meningslöshet, apati, smärtsam tomhet och tyngd. Tröghet. Det fanns en tid när det var en enorm bedrift av mig att bara ta mig ur sängen. Att äta, att gå på toaletten. Jag var som en dator som har för många processer igång samtidigt, kraftigt överbelastad.

Under sådana upplevelser vet jag att tankarna var ungefär: “Det kommer aldrig att bli bättre, det kommer alltid att vara så här. Allt är meningslöst.”. Jag minns att jag hade svårt att minnas hur glädje kändes, hur nyfikenhet och lust kändes. För jag ville ingenting. Det var en märklig känsla att inte vilja någonting som helst.

Sen kommer jag tillbaka till min andning, tillbaka till min upplevelse här och nu… till medvetenhet, uppmärksamhet, närvaro. Känner in kroppen. Landar i mig själv. Det pirrar lite här och var i kroppen. Jag känner passion för Livet. Nyfikenhet. Glädje. Tacksamhet. Magi… Jag är i upplevelsen av att allt är ett mirakel. Att jag sitter här och andas och finns, med tillförsikt.

Vilka kontraster den här livserfarenheten rymmer.

Det enda som är säkert är att allt förändras.

♥