Farväl Wayne

“Wayne has left his body, passing away through the night. He always said he couldn’t wait for this next adventure to begin and had no fear of dying. Our hearts are broken, but we smile to think of how much our scurvy elephant will enjoy the other side.

We Love You Forever Dad/Wayne.

The Dyer Family”

Det här budskapet var det första som mötte mig när jag öppnade mobilen igår morse. Jag kände genast en sådan djup känsla av förlust för mänskligheten att jag brast ut i gråt. Efter att ha hedrat min känsla av vördnad och tacksamhet för Wayne en stund, så infann sig ett stort lugn och en tillförlit. Han är hemma. Han är med oss. Han är, precis som oss alla, evig.

Min känsla var att jag förlorat en fadersfigur.

Låt mig förklara. Jag tror att varje barns själ väljer vilka som ska bli dess jordliga föräldrar. Att beslutet baseras på vad denna själ vill lära och lära ut under den kommande livstiden. Eller som jag nyss hörde det uttryckas: att barnen sitter i träden och tittar ner och väljer ut vilka som ska få bli deras föräldrar.

Khalil Gibran formulerade det så vackert:

Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av livets längtan efter sig självt.
De kommer genom er men är inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.

På detta vis tror jag, precis som Gibran skriver, att vi som barn kommer genom våra föräldrar men inte från våra föräldrar. Vi kommer från det bortom-mänskliga. Det innebär att vi har vår jordliga familj, men också en andlig familj och gemenskap. Det kan innebära att vi kan ägna livstider åt att försöka förstå och komma överens med våra jordliga familjemedlemmar, medan vi kan träffa en andlig familjemedlem för första gången i mänsklig form och ögonblickligen känna att vi har full kontakt och ömsesidig djup förståelse för varandra.

I mitt fall kan jag känna ett sådant släktskap med många modiga, kärleksfulla, visa och medvetna människor som gått före mig. Som Wayne, Jesus, Buddha, Martin Luther King, Mahatma Gandhi, Dalai Lama, Frida Kahlo, Laleh, Eckhart Tolle och Oprah Winfrey. Människor som med sitt exempel inspirerat och väglett mig under min resa. För vi är alla ett och det som fanns eller finns i dem, finns också i mig.

Så tack Wayne, för allt du var och är. Ditt ljus fortsätter att skina.

Deep bow.

❤