Category: Andlighet

Idag är det långfredag, dagen då Jesus antas ha dött på korset. Hemskt? Kanske inte. Jag ser inte döden som något definitivt och fruktansvärt, utan som en början på något nytt. En möjlighet till pånyttfödelse och utveckling.

Ibland kan död vara det bästa som kan hända. Som till exempel när en skog brinner ner och därefter exploderar i en prunkande växtlighet som långväga överträffar den skog som tidigare var. Eller som när vi låter våra gamla jag dö, för att sedan vakna upp till något som är mer sant för oss här och nu.

Döden kan vara en reningsprocess.

Under en längre tid har utrensning och rening varit ett tema i mitt liv. Jag har rensat ut gamla känslor och mönster med hjälp av terapi. Jag har rensat ut mitt hem flera gånger om (försöker att endast ha saker i mitt hem som jag verligen älskar och använder). Jag har rensat i relationer genom att sluta ge konstgjord andning till de vänskaper som redan har dött och genom att våga vara sann i relationer där energin varit låg.

Att rensa ut är att göra plats för det som är. För närvaro och kontakt. Plats för frisk luft och ny energi.

Allt vi behöver har vi inom oss. Ibland kan vi bara ha lite svårt att komma i kontakt med det, eftersom det står så mycket skrot i vägen. Därför är det viktigt att hela tiden vara som rummet med öppna fönster. Låta vinden blåsa fritt. Bara stå öppen och hela tiden släppa taget, släppa taget, släppa taget. Se vad som som kommer och går. Låta det komma och gå. För så fort vi krampaktigt håller i något, så blir det gammalt och oäkta. Det som är äkta finns alltid kvar och behöver inte hållas i. Så upplyftande.

Ju mer utrensade vi är på insidan desto bättre förutsättningar har vi att höra vår inre röst och därmed ha möjligheten att leva våra drömliv. Det är min övertygelse. Så våga rensa ut för all del! Släpp taget och njut av det livsnödvändiga syret.

Ta några djupa andetag i det nya.

Och glad påsk för tusan. 🙂

♥

Pssst…! Vill du ha hjälp med att rensa i röran så kan jag varmt rekommendera min vän Marias tvåveckorsprogram för en total utrensning av ditt hem, se ibeautify.se. Programmet ledde till en bestående förbättring i mitt liv.

”Att våga språnget är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga språnget är att förlora sig själv.” ~ Sören Kierkegaard

Alla får vi vägledning inifrån, från den delen av oss som vet. Sen är det upp till oss om vi lyssnar eller inte. Kalla det magkänsla eller intuition. Hur många av oss har inte gått med på något trots att vi känt ett tydligt instinktivt “Nej!”, för att sedan se allt bli pannkaka… Eller tvärtom, inte följt ett tydligt “Ja!” och gått miste om världens chans. Jag har i alla fall lärt mig den hårda vägen att den där vägledningen är värd att lyssna på.

Att följa sitt hjärta och vara sann mot sig själv kräver ett enormt mod. Att följa sitt hjärta är ofta att gå emot strömmen, emot det som andra förväntar sig av oss. Att vidta åtgärd när det börjar skava, som att köpa större skor när de gamla blivit för trånga. Att följa sitt hjärta leder inte sällan till smärtsamma separationer och obekväma situationer som vi behöver ta oss igenom för att vinna något större längre fram.

Det gäller att ha tillit.

Egot, “hjärnan” eller vår personlighet vill ha bekräftelse och vill därför ibland stanna kvar i situationer som inte är hälsosamma för oss. Vi tar hänsyn till andra och har våra föreställningar om hur man ska bete sig för att vara en duktig samhällsmedborgare. Själen och hjärtat vill det som får oss att växa och bidra till världen på det sätt som vi är menade att göra. Det är inte alltid samma sak som att vara “duktig”.

När vi inte lyssnar på vägledningen vi får så börjar vi ofta må dåligt. Som jag ser det är det själen som skickar budskap till oss om att vi inte tagit hand om våra behov. I det långa loppet, om vi verkligen har slagit dövörat till, kan vi bli fysiskt sjuka. Många är de människor som vittnar om att de haft sitt mest avgörande “uppvaknande” i samband med sitt livs största kris. Till slut kunde de inte längre förneka sanningen.

Själen talar till oss, men lyssnar vi? Många gånger tror jag att vi ignorerar vår inre vägledning eftersom vi vet vad vi har, men inte vad vi får. Tänk om vi följer våra hjärtan och allt blir fel, och så får vi stå där med svansen mellan benen och, värst av allt, höra andra människor säga “Vad var det vi sa?”. Frågan är: vad är alternativet? Att tillslut ligga på sin dödsbädd och känna att man inte levt sitt eget liv, att man gett upp sina drömmar? Då chansar jag hellre.

Hellre än att förlora mig själv.

♥

Oavsett vad människor har för tro eller icke-tro, livsfilosofi eller perspektiv, så tycker jag att den här historien belyser någonting som känns väldigt sant för mig. En tänkvärd berättelse som jag vill dela med er.

A man went to a barber shop to have his hair and his beard cut as always. He started to have a good conversation with the barber who attended him. They talked about so many things and various subjects. Suddenly, they touched the subject of God. The barber said: “Look man, I don’t believe that God exists as you say.”

“Why do you say that?” asked the client.

“Well, it’s so easy, you just have to go out in the street to realize that God does not exist. Oh, tell me, if God existed, would there be so many sick people? Would there be abandoned children? If God existed, there would be no suffering nor pain. I can’t think of loving a God who permits all of these things.”

The client stopped for a moment thinking, but he didn’t want to respond as to cause an argument. The barber finished his job and the client went out of the shop. Just after he left the barber shop he saw a man in the street with a long hair and beard (it seems that it had been a long time since he had his cut and he looked so untidy).

Then the client again entered the barber shop and he said to the barber, “You know what? Barbers do not exist.”

“How can you say they don’t exist?” asked the barber. “Well I am here and I am a barber.”

“No!” the client exclaimed. “They don’t exist because if they did there would be no people with long hair and a beard like that man who walks in the street.”

“Ah, barbers do exist, what happens is that people do not come to me.”

“Exactly!”- affirmed the client. “That’s the point. God does exist, what happens is people don’t go to Him and do not look for Him. That’s why there’s so much pain and suffering in the world.”

♥